Förstå när man sitter hemma och tycker synd om sig själv, när helt plötsligt telefonen plingar till. Gissa om leendet på mina läppar drog sig upp mot öronen i en svindlande takt. Metallica kommer till Sverige. Inte nog med det, det tar med sig övriga gänget i "big four". För er som saknar kunnande om musik, alternativt kunnande över huvudet taget är de övriga banden Anthrax, Slayer och Megadeth. Detta är något som nästan måste ses, eller hur? Hur som helst kliver dessa band upp på scen 3 juli i år, vart? Ullevi, i Göteborg om någon missat det.
Biljetter släpps 7 mars.
/F
Tidningarna: AB, Expressen, SvD
onsdag 2 mars 2011
måndag 28 februari 2011
Ibland spricker Fredwursts stenhårda fasad upp i ett litet leende...
Tro dock inte att det händer alldeles för ofta. Vi stenhårda actionhjältar ler sällan, vi grymtar lite innan vi fortsätter vår färd mot nästa person som behöver vår hjälp. Däremot hittade jag på "TV-bloggen" nedanstående filmklipp som måste klassificeras som årets "burn".
Det handlar till en början om Englands skipper Andrew Strauss, då pratar vi den nobla dock oförståeliga sporten Cricket. Strauss håller upp en väldigt liten urna, något som den manliga reportern kommenterar med att han inte förstår hur nåt så litet kan vara så imponerande. Jag tror inte han räknade med sin kollegas snabba replik, och en måste ses, det går inte att återberätta den med rättvisa. Se det, le och njut.
/F
I do Apologize
I might owe everybody an explanation, maybe even an apology. Okay not everybody, just those who have been in my contact-list at hotmail. There has been loads of mail from my adress to all contacts, which is to be considered as spam. I'm very sorry for all this, and I want you to know that I'm working on that problem as I write these words.
/F
/F
onsdag 23 februari 2011
Lill-lördag
Mina harhjärtade vänner, fiender, kamrater, prao-elever och praktikanter. Jag har för vana att skämma bort er med depressiva och meningslösa texter, men ikväll vill jag ändra på det. Det här är bara en meningslös text. Jag har träffat min gamla vän Hanna ikväll på lite mat. Tyvärr ingen alkohol på grund av min brain-shake. Nu sömn
tisdag 22 februari 2011
Konsten att döda tid...
Konsten att döda tid i en främmande stad, utan att kunna dricka pilsner, är inte alls av den lättare arten. Åtminstone inte när man har en omskakad skalle som troligtvis inte klarar av en biofilm eller fotboll på en pub. Dessa rastlöshetens tillfällen gör verkligen ingen nytta för ett psyke svagt som lättöl. Morbiditetens tankar kretsar runt i mitt huvud, likt gamar över en död zebra på Afrikas savanner. Tankar som förmodligen skulle knäcka de flesta människor, tankar som förmodligen skulle knäckt mig för tio år sedan. Nu är det snarare vardag att dessa idéer kommer på oönskat besök, likt det hemska besöket av en gammal flickvän du förträngt namnet på och inte ångrar det en sekund.
måndag 21 februari 2011
Under en filt...
Dock inte i Madrid, men väl Göteborg. Där ligger en Freddie, inte så mycket på glid och inte heller med en massa sorg.
Jag skriver detta mest därför att, inte locka fram ett skratt utan se till TNE får fnatt!
Godnatt
onsdag 16 februari 2011
Släpp taget någon gång då
Man vill bara slå sig fri och skrika: "Låt mig vara ifred, försvinn", men det biter inte på det. Nästa flyktförsök blir att springa, man springer för allt vad sina ben är värda, man springer så att Usain Bolt skulle se långsam ut, men man blir inte av med den. Då försöker du gömma dig, bakom varenda tänkbar sten, träd, buske, ursäkt, men det hittar dig varje gång oavsett. Dränka problem fungerar alltid, men de jävlarna har flytväst, livbåt, flytförmåga och det hånar dig bara mer för varje misslyckat försök. För var gång du försöker bli kvitt spöket, kommer det tillbaka med kraftigare tag. Hur gör man för att komma undan från något som alltid hittar dig, hinner ifatt dig, övervinner din list? Det går inte, hur du än gör står det där, hånandes, leende, motbjudande. När man kommer ner till att det handlar om två alternativ börjar det se allt annat än ljust ut, men hur gör man för att tända lampan? De som vet, de är lyckliga de.
måndag 14 februari 2011
När man verkligen bara vill, borde man inte då?
Stundtals känner man ett sug, ett sug som bara växer sig större och större, ett sug som inte vill försvinna. Jag sitter i en lustig sits där jag inser hur fel det vore att falla för trycket, hur illa det skulle skada mig om jag lät känslorna ta överhanden. Undrar om någon som inte varit i samma sits kan förstå hur starkt suget är, hur gärna man vill, hur skadligt det faktiskt är.
Snart är det dock dags att släppa tyglarna och låta känslorna styra, när den dagen kommer hoppas jag att ni mina vänner håller er ur vägen. Den dagen kommer det vara jobbigt, tungt, ansträngande att vara i min närhet. Den dagen kommer murarna rämna, vulkanerna ryta, kanonerna dundra. Den dagen är undergången här, alla problem kommer vara nedbantade till ett enda kortsiktigt, daglig överlevnad.
Jag ska försöka slåss mot känslan så länge jag orkar, men ibland undrar om det inte bara är att fördröja processen.
/F
lördag 12 februari 2011
Ibland snappas en del upp som inte var riktigt meningen
Hade lite fika hemma hos mig idag, min kusin med familj ville se hur jag bodde eftersom jag flyttade hit nyligen (1½ år sedan). Mina päron kom förbi de också, med sig hade päronen en ny dammsugare. Anledningen till det? Jo jag skrev en statusrad på facebook häromdagen där jag jämförde min gamla dammsugare med en brakskit. Båda låter mycket och är lite lätt skrattretande, men det ger dålig effekt i längden.
Tanken från min sida var ju trots allt bara ett EMO-inlägg som skulle roa, men nu fick jag en ny dammsugare istället.
Min kusin med familj gav mig en fyndig liten grej, ett kylskåp som drivs via datorns USB. Då kan du hämta två öl i kylen, dricka den ena och ha den andra på kylning och slipper gå till kylskåpet lika ofta! Jag gillar tanken och uppskattar presenten, som dock måste kategoriseras som i-landsprodukt.
Nu är det matlagning som gäller,
F U man
/F
Tanken från min sida var ju trots allt bara ett EMO-inlägg som skulle roa, men nu fick jag en ny dammsugare istället.
Min kusin med familj gav mig en fyndig liten grej, ett kylskåp som drivs via datorns USB. Då kan du hämta två öl i kylen, dricka den ena och ha den andra på kylning och slipper gå till kylskåpet lika ofta! Jag gillar tanken och uppskattar presenten, som dock måste kategoriseras som i-landsprodukt.
Nu är det matlagning som gäller,
F U man
/F
lördag 5 februari 2011
Förstånd!!
I min resa genom historiens händelser, där jag gräver ner mig i en händelse eller ett begrepp och reder ut bakgrunden till dessa, med en viss revisionistisk syn dock, har jag kommit till ordet förstånd. Detta ord, detta begrepp som kvinnor inte påstås kunna ha. Jag ska i min text förklara bakgrunden till ordet och visa varför kvinnor inte har haft eller kommer kunna ha förstånd. Nu efter mitt första stycke, som förmodligen innehöll en av världens längsta meningar, till saken.
Det hela började i slutet på 1500-talet när Sigismund var kung över Sverige. Kungen själv hade inget med skapandet av ordet att göra, men för att ge en målande bild av vilken tidsepok det handlar om var den första meningen i det här stycket nödvändigt.
Under den här tiden fanns det en dekadens i Sverige, en sexuell frigjordhet man inte gärna talade om då. Ärligt talat är det inte många som nämner den nu heller, för det skulle kunna ställa till problem i släktforskningsarkiven med alla utomäktenskapliga relationer på den tiden. Hur som helst fanns det en herre som opererade i Stockholms undre värld, hans namn var Matteus Swingerius, som arrangerade träffar för människor som ville träffa andra likasinnade sexmissbrukare. Faktum är att dagens Swingersklubbar fått sitt namn efter Swingerius, och hans arrangemang kan också räknas som de första swingersklubbarna i världen.
På Swingerius tillställningar gick det till som så att män och kvinnor gick in varsitt omklädningsrum, lite som på dagens badhus. Där gjorde man sig färdig för den kommande orgien, man tvättade sig och såg till att lukta lite respektabelt. På männens avdelning fanns det en stark förväntan inför det som komma skulle och männens könsorgan blodfylldes ofta redan inne i omklädningsrummet. Någon fyndig ordvitsare, det sägs att han var från Göteborg, tyckte att det var skoj att man fick stånd före själva orgien. Han myntade därmed begreppet för-stånd som sedan i folkmun blev förstånd.
Sedermera har det blivit ett ord som betecknar någon form av intelligens, hur det blev så är inte riktigt lika klart. Man tror dock att det har att göra med starka kvinnorörelser, troligen under Drottning Kristinas tid som regent. Dessa kvinnor ansåg att männen ofta tänkte med sina kön och skämtade gärna om att männens intelligens försvann när deras förstånd tog vid. Detta skämtsamma begrepp blev sedan vedertaget och har utvecklats till dagens "att tappa förståndet" som alltså från början var när män blev kåta och tappade fattningen.
Ska vi alltså se det rent historiskt sett är det alltså rent omöjligt för kvinnor att besitta någon som helst form av förstånd. Något män har propagerat för i alla tider, allt medan feministiska grupper upprört har hävdat motsatsen. Allt i tron att förstånd har varit synonymt med intelligens, vilket inte är fallet. Det har alltså varit en förväxling av begrepp som lett fram till dessa diskussioner.
Jag hoppas att ni alla har lärt något av denna lilla lektion i etymologi. Själv ska jag nu gå och läsa Fredrik den förstes toalettdagbok.
/Fredwurst
Det hela började i slutet på 1500-talet när Sigismund var kung över Sverige. Kungen själv hade inget med skapandet av ordet att göra, men för att ge en målande bild av vilken tidsepok det handlar om var den första meningen i det här stycket nödvändigt.
Under den här tiden fanns det en dekadens i Sverige, en sexuell frigjordhet man inte gärna talade om då. Ärligt talat är det inte många som nämner den nu heller, för det skulle kunna ställa till problem i släktforskningsarkiven med alla utomäktenskapliga relationer på den tiden. Hur som helst fanns det en herre som opererade i Stockholms undre värld, hans namn var Matteus Swingerius, som arrangerade träffar för människor som ville träffa andra likasinnade sexmissbrukare. Faktum är att dagens Swingersklubbar fått sitt namn efter Swingerius, och hans arrangemang kan också räknas som de första swingersklubbarna i världen.
På Swingerius tillställningar gick det till som så att män och kvinnor gick in varsitt omklädningsrum, lite som på dagens badhus. Där gjorde man sig färdig för den kommande orgien, man tvättade sig och såg till att lukta lite respektabelt. På männens avdelning fanns det en stark förväntan inför det som komma skulle och männens könsorgan blodfylldes ofta redan inne i omklädningsrummet. Någon fyndig ordvitsare, det sägs att han var från Göteborg, tyckte att det var skoj att man fick stånd före själva orgien. Han myntade därmed begreppet för-stånd som sedan i folkmun blev förstånd.
Sedermera har det blivit ett ord som betecknar någon form av intelligens, hur det blev så är inte riktigt lika klart. Man tror dock att det har att göra med starka kvinnorörelser, troligen under Drottning Kristinas tid som regent. Dessa kvinnor ansåg att männen ofta tänkte med sina kön och skämtade gärna om att männens intelligens försvann när deras förstånd tog vid. Detta skämtsamma begrepp blev sedan vedertaget och har utvecklats till dagens "att tappa förståndet" som alltså från början var när män blev kåta och tappade fattningen.
Ska vi alltså se det rent historiskt sett är det alltså rent omöjligt för kvinnor att besitta någon som helst form av förstånd. Något män har propagerat för i alla tider, allt medan feministiska grupper upprört har hävdat motsatsen. Allt i tron att förstånd har varit synonymt med intelligens, vilket inte är fallet. Det har alltså varit en förväxling av begrepp som lett fram till dessa diskussioner.
Jag hoppas att ni alla har lärt något av denna lilla lektion i etymologi. Själv ska jag nu gå och läsa Fredrik den förstes toalettdagbok.
/Fredwurst
fredag 4 februari 2011
Don't really give a fuck
Sometimes you start thinking about your situation, your friends and your family. Those thought never leads to positive thoughts, because what you really find out is that you are on your own as usual. Doesn't matter how many friends that tells you that you're important. In the end, the only thing that really matters is your family! Your family is there by blood, somehow they just never seem to let you down, the rest of you doesn't really seem to do that!
You don't want to read this, so I'll just call it the night!
F U
/F
You don't want to read this, so I'll just call it the night!
F U
/F
torsdag 3 februari 2011
Anonymitetens dagar...
Jag fick nog i lördags, det hade varit på gång ganska länge inom mig, men nu var det dags på något sätt. Önskar att jag kunde sätta fingret på en situation som utlöst det hela, men jag tror inte det går riktigt. Jag fattade dock ett beslut att lämna Facebook som användare, troligtvis inte för gott, men åtminstone för en stund. Inte många som saknat mig som det verkar. Ett fåtal har hojtat till och undrat vart jag tagit vägen, jag vill ge er ett svar.
Jag har fattat beslutet att leva mitt liv på min kant så gott jag kan! De som önskar dela livet med mig är välkomna, men jag tänker inte lägga energi på relationer längre. De som vill umgås med mig får helt enkelt göra det på mina villkor, utifrån mina premisser. Ni som inte vill ha med mig att göra, ska helt enkelt slippa mig, ni som vill vara med får helt enkelt se till att ta kontakt!
Till de som inte vill vara med säger jag bara: Adjö, trevligt att råkas.
/F
Jag har fattat beslutet att leva mitt liv på min kant så gott jag kan! De som önskar dela livet med mig är välkomna, men jag tänker inte lägga energi på relationer längre. De som vill umgås med mig får helt enkelt göra det på mina villkor, utifrån mina premisser. Ni som inte vill ha med mig att göra, ska helt enkelt slippa mig, ni som vill vara med får helt enkelt se till att ta kontakt!
Till de som inte vill vara med säger jag bara: Adjö, trevligt att råkas.
/F
tisdag 1 februari 2011
Biltvätt
Hur intressant är det inte med människor egentligen? Eller det är kanske mer människors beteende som är det väcker intresse. Jag var och tvättade min bil i söndags, ja jag vet ni tänker "OCH?" allihop, och då hamnade jag i kö. Bara det är spännande, att köa för att köra bilen genom en tvättbana, men mest spännande var det framför mig. Först åkte det in en jeep, men det fick åka ut igen utan att få bilen rengjord. Förmodligen var det en för stor bil för tvättautomaten, men vad vet jag. Efter det stod det en gubbe i 45-årsåldern, som såg alldeles för mesigt Svensson ut för sitt eget bästa.
Tydligen klarade denne svensson-gubbe inte av en biltvätt heller, jag menar man måste ju kunna knappa i sex siffror på en skärm, för det blev tokigt när gubben skulle köra in. Då blev Gubben tokig och började gestikulera mot biltvätten, vilket såg jävligt löjligt ut. Varför gestikulera mot en maskin? Ändrar maskiner beteende på grund av gester? Nej inte direkt, men vi andra kön fick ett gott skratt. Det tackar vi för.
/F
Tydligen klarade denne svensson-gubbe inte av en biltvätt heller, jag menar man måste ju kunna knappa i sex siffror på en skärm, för det blev tokigt när gubben skulle köra in. Då blev Gubben tokig och började gestikulera mot biltvätten, vilket såg jävligt löjligt ut. Varför gestikulera mot en maskin? Ändrar maskiner beteende på grund av gester? Nej inte direkt, men vi andra kön fick ett gott skratt. Det tackar vi för.
/F
söndag 30 januari 2011
Nya tider, nya vägar...
Ibland kommer man till en punkt när man inser att det är dags att slå stopp. Jag har kommit till en insikt som skrämde så till den milda grad att jag var nära den slutgiltiga lösningen. Sedan bestämde jag mig för att försöka se till vad som var problemet, hur jag skulle göra för att komma i besittning över mitt eget liv. Jag har ingen patenterad lösning på problemet, men jag gör ett test. Jag har lämnat Facebook, kanske inte för gott, men ändå för stunden. Det har blivit dags att ta tillbaka kontrollen och inte binda mig kring en community så som jag har gjort på sistone. Sedan ska jag leva mitt liv, den som vill leva det med mig får vara den som tar initiativ. Vill man umgås med mig får man anstränga sig lite, jag tänker inte tjata på någon. Jag tänker inte foga mig efter alla andras tycke, jag lever här kom hit om du vill vara med.
/F
/F
lördag 29 januari 2011
Godnatt onda värld, godmorgon himmelriket
Vad är egentligen ett liv? Vad är detta liv egentligen värt? Är meningen med livet att må dåligt, ignorera smärtan och köra på i gamla hjulspår tills dess att spåren är såpass uppkörda, att man fastnar och behöver hjälp att ta sig ur dem? Varför ska det vara så satans svårt att välja en annan väg, att vika av från den stig man färdas på? Hur kommer det sig att man stångar sig blodig mot samma vägg, gång efter gång efter gång? Borde man inte komma till insikt med att väggen håller sig intakt, att huvudet är det enda som skadas?
Rollen som osynlig är ändock en framträdande roll på något motsägelsefullt sätt. Om det fanns en Oscars-statyett för bästa bi-roll i livet skulle jag prenumerera på den. Finns förmodligen få människor som är lika sidsteppade som jag är, socialt, mentalt och livsmässigt. Vad är egentligen meningen med livet? Finns det ens någon mening med att att leva livet? Ibland undrar jag om inte livet i sig är överreklamerat? Varför skriver jag ens? Varför läser du? Det spelar inte längre någon roll, det finns alltid en ny bi-roll. Det kommer alltid finnas en ny som tar över, som fyller en plats, din plats. Varför ödslar vi, du och jag, tid på denna text? Har du inget bättre för dig? Har inte jag något bättre för mig? Fanns det en mening med mig hade jag förmodligen haft bättre för mig!
Godnatt onda värld, godmorgon himmelriket.
Rollen som osynlig är ändock en framträdande roll på något motsägelsefullt sätt. Om det fanns en Oscars-statyett för bästa bi-roll i livet skulle jag prenumerera på den. Finns förmodligen få människor som är lika sidsteppade som jag är, socialt, mentalt och livsmässigt. Vad är egentligen meningen med livet? Finns det ens någon mening med att att leva livet? Ibland undrar jag om inte livet i sig är överreklamerat? Varför skriver jag ens? Varför läser du? Det spelar inte längre någon roll, det finns alltid en ny bi-roll. Det kommer alltid finnas en ny som tar över, som fyller en plats, din plats. Varför ödslar vi, du och jag, tid på denna text? Har du inget bättre för dig? Har inte jag något bättre för mig? Fanns det en mening med mig hade jag förmodligen haft bättre för mig!
Godnatt onda värld, godmorgon himmelriket.
måndag 24 januari 2011
Smått ironiska händelser
Har lyckat med att göra lite omvärldsanalys nu igen, eller iakttagelse kanske är mer korrekt uttryckt. Jag befinner i Sveriges största gruppboende, nämligen det för utvecklingsstörda fiskare - Göteborg. Jag är här på tjänsteresa och tyckte att det passade bra att gå på hockey ikväll. Frölunda mötte Djurgården i en match som Frölunda vann tämligen rättvist. Spelar som som Djurgår'n gör de första minuterna av matchen, då ska man inte vinna en hockeymatch. Själva matchen i sig kan vi lämna åt medierna att rapportera om, men läktarmatchen kan jag skriva om. Det märks att elitserielunken inte är en publikfröjd, så sjukt tyst och tråkigt som det var idag i Scandinavium alltså.
Jag köpte min biljett på bortalagets sektion och fann mig sittandes med ett gäng Djurgårdssupportrar från västra Sverige. Det inleddes med att dessa väst-djurgårdare skulle skrika "en jävla massa bönder" under introt, men det faller lite pladask när det görs med göteborgsdialekt. Sedan skulle samma gäng snorungar ge sig på att sjunga upp i klassiska "sjung för gamla Djurgår'n", men också det kändes sådär i otakt och på göteborgsdialekt.
Nej elitserien är sådär ur publikfestssynpunkt om det inte är på hovet enligt min mening. Fotbollen är bra mycket bättre på att ta vara på sina fans och i hockeyns slutspel vaknar även den tråkigaste hockeypublik till liv.
Nu skiter jag i det här och kryper till sängs.
/F
Medier om matchen: AB, Expressen, DN, SvD
Jag köpte min biljett på bortalagets sektion och fann mig sittandes med ett gäng Djurgårdssupportrar från västra Sverige. Det inleddes med att dessa väst-djurgårdare skulle skrika "en jävla massa bönder" under introt, men det faller lite pladask när det görs med göteborgsdialekt. Sedan skulle samma gäng snorungar ge sig på att sjunga upp i klassiska "sjung för gamla Djurgår'n", men också det kändes sådär i otakt och på göteborgsdialekt.
Nej elitserien är sådär ur publikfestssynpunkt om det inte är på hovet enligt min mening. Fotbollen är bra mycket bättre på att ta vara på sina fans och i hockeyns slutspel vaknar även den tråkigaste hockeypublik till liv.
Nu skiter jag i det här och kryper till sängs.
/F
Medier om matchen: AB, Expressen, DN, SvD
torsdag 20 januari 2011
Lärare och sjuksköterskor tjänar alldeles för mycket!
Eller så betalar de för mycket skatt. Hamnade framför rapport ikväll där Maud Olofsson intervjuades om det sjätte jobbskatteavdraget. För det första var det intressant att Centerledaren motsatte sig statsministerns förslag. För det andra och mer väsentliga var att Olofsson ansåg att det var bättre att sänka den statliga skatten eller höja brytpunkterna för denna skatt. Som argument för detta uppgav Olofsson att det är för många Sjuksköterskor och lärare som betalar statlig skatt! Allvarligt talat, är det såpass bra betalt i dessa två yrken att man kan råka ut för statlig skatt? Enligt Skatteverkets hemsida ligger brytpunkten för att betala statlig skatt på 32966 kronor i månaden eller 395600 kronor i årsinkomst (2011 år belopp). Nu måste jag fråga er läsare som jobbar som lärare eller sjuksköterska, finns det möjlighet att tjäna dessa pengar i era yrken? Där kan vi annars snacka om lockbete för blivande studenter va?
/F
/F
torsdag 13 januari 2011
Att uppfinna ett nytt ord...
Jag har uppfunnit ett nytt ord, ett verb för att vara mer exakt. Ni vet när man inte riktigt är i rätt tid, vill man gärna använda begreppet "taskig tajming". Vi har tidigare haft en verbifiering, också ett nytt kanske, av detta begrepp som varit "att feltajma". Då jag anser det vara ett hån mot det vackra engelska språket att mixa det med svenskan, ansåg jag att ett nytt ord var behövligt.
Så vad kan vi svenskar förknippa med just "taskig tajming"? Givetvis kan nästan alla relatera till Sällskapsresan 2 - Snowroller där Brännström talar med Hedlund och uttrycker de klassiska fraserna, "Vet du vad du har Hedlund?" "Taskig tajming.". Således borde många svenskar kunna relatera Hedlund när det gäller dåligt tajming. Ett lämpligt svenskt uttryck som ersättning till "feltajma" bör således kunna vara "att Hedlunda" med böjningarna "Hedlundar" och "Hedlundade".
Svenska Akademin bör helt klart titta på detta begrepp som samtidigt kan ses som en hyllning till Lasse Åberg. Givetvis kan jag nöja mig med en vänligt tack för mitt nyfunna ord.
För övrigt anser jag att TNE bör tvingas att sitta med på Svenska Akademins möten iförd en groddräkt.
/F
Så vad kan vi svenskar förknippa med just "taskig tajming"? Givetvis kan nästan alla relatera till Sällskapsresan 2 - Snowroller där Brännström talar med Hedlund och uttrycker de klassiska fraserna, "Vet du vad du har Hedlund?" "Taskig tajming.". Således borde många svenskar kunna relatera Hedlund när det gäller dåligt tajming. Ett lämpligt svenskt uttryck som ersättning till "feltajma" bör således kunna vara "att Hedlunda" med böjningarna "Hedlundar" och "Hedlundade".
Svenska Akademin bör helt klart titta på detta begrepp som samtidigt kan ses som en hyllning till Lasse Åberg. Givetvis kan jag nöja mig med en vänligt tack för mitt nyfunna ord.
För övrigt anser jag att TNE bör tvingas att sitta med på Svenska Akademins möten iförd en groddräkt.
/F
tisdag 11 januari 2011
Bloggosfären är faktiskt rolig
Av en händelse, råkade jag se ett par minuter av konferensresan innan gårdagens C.S.I. Kan inte säga att jag blev direkt invigd i programmet, men det var ett gäng bloggskribenter som festade tillsammans på de bilderna jag såg. De såg allmänt likadana ut allihop, pushade bröst, hårdsminkade och överdrivna leenden.
Sedan kom jag och tänkte på att jag läste om "Kissie", bara namnet får mig att småle, som blivit bortklippt av Kanal fem. Hon har dessutom den goda smaken att gråta över det i sin blogg, allt medan hon verkar oförstående. Kanske är dags för henne att inse det att ointressanta blir bortklippta från TV-program, men tydligen är hon intressant nog för att hamna med här. Min stora tanke är mest varför är dessa bloggare intressanta ur ett TV-perspektiv? Det fanns visst även ett blogglag med i Fångarna på fortet om jag har uppfattat det hela rätt?
Vad har de gjort för att bli kända? Varför förtjänar de att komma och bli bortklippta av Filip & Fredrik? Världen har fått en ny kategori kändisar, tidigare A, B och C kändisar har fått sällskap av D-kändisar. D som i dum och storleken de verkar ha som minimikrav på BH. Kändisar bör enligt mitt tycke vara folk som åstadkommit något, titta på våra idrottsstjärnor till exempel. De har offrat många timmar på att träna medan polarna festade, vad har bloggarna offrat, mer än sin självaktning?
Nej dessa blonderade, tuttförstorade bängbimbos må ha hur många läsare de vill. Det rör sig ändå om en form av dumifierande, nej bloggerskor det ordet finns inte på riktigt, skrivkonst. De som läser de här bloggarna måste ha ett rent helvete med att läsa riktiga texter i sina skolböcker, men det kanske de skiter i eftersom det räcker med att operera tuttar och läppar och skaffa en bloggadress för att få en inkomst.
För övrigt anser jag att världen bör lära sig förstå storheten i mina vänners T.N.E., Ida och Terrortess skrivarkonst. Där pratar vi om mera ordentliga ämnen, även och TNE och Terror inte gärna skriver så ofta längre.
/F
Sedan kom jag och tänkte på att jag läste om "Kissie", bara namnet får mig att småle, som blivit bortklippt av Kanal fem. Hon har dessutom den goda smaken att gråta över det i sin blogg, allt medan hon verkar oförstående. Kanske är dags för henne att inse det att ointressanta blir bortklippta från TV-program, men tydligen är hon intressant nog för att hamna med här. Min stora tanke är mest varför är dessa bloggare intressanta ur ett TV-perspektiv? Det fanns visst även ett blogglag med i Fångarna på fortet om jag har uppfattat det hela rätt?
Vad har de gjort för att bli kända? Varför förtjänar de att komma och bli bortklippta av Filip & Fredrik? Världen har fått en ny kategori kändisar, tidigare A, B och C kändisar har fått sällskap av D-kändisar. D som i dum och storleken de verkar ha som minimikrav på BH. Kändisar bör enligt mitt tycke vara folk som åstadkommit något, titta på våra idrottsstjärnor till exempel. De har offrat många timmar på att träna medan polarna festade, vad har bloggarna offrat, mer än sin självaktning?
Nej dessa blonderade, tuttförstorade bängbimbos må ha hur många läsare de vill. Det rör sig ändå om en form av dumifierande, nej bloggerskor det ordet finns inte på riktigt, skrivkonst. De som läser de här bloggarna måste ha ett rent helvete med att läsa riktiga texter i sina skolböcker, men det kanske de skiter i eftersom det räcker med att operera tuttar och läppar och skaffa en bloggadress för att få en inkomst.
För övrigt anser jag att världen bör lära sig förstå storheten i mina vänners T.N.E., Ida och Terrortess skrivarkonst. Där pratar vi om mera ordentliga ämnen, även och TNE och Terror inte gärna skriver så ofta längre.
/F
söndag 9 januari 2011
Tågresande i all ära
Men jag måste nog berömma tågen för komforten iallafall, ja jag vet att jag har klagat på SJ och Trafikverket tidigare. Nu är dock tågen inom rimliga gränser vad det gäller tid och då är det riktigt skönt med tågresor. Sitter på väg hem efter en vecka hos min kusin, med en liten utflykt till London. Såg en rätt kul sak på tunnelbanan i London, en tjej med "Snowjoggers" på sig. Jag trodde detta var ett plagg som hörde 80-talet till, men det fanns visst på sina håll ännu.
Fler London-storys kommer var så säkra.
/F
Fler London-storys kommer var så säkra.
/F
Färden hemåt står för dörren
Det har blivit dags att åka hemåt igen efter åtta nätter hemifrån. Har umgåtts mycket med min kusin och hans familj och även hunnit med en liten sväng till London, denna gudomliga stad. Ska åka tillbaka i vår igen och slappna av lite, se om jag blir själv eller ej.
16.20 går tåget hemåt, går det lika bra som på vägen ner kommer jag hem strax före 20 ikväll. Lite film och lite sömn då sen är det dags att gå till jobbet igen.
För övrigt anser jag att TNE bör förstöras.
/F
16.20 går tåget hemåt, går det lika bra som på vägen ner kommer jag hem strax före 20 ikväll. Lite film och lite sömn då sen är det dags att gå till jobbet igen.
För övrigt anser jag att TNE bör förstöras.
/F
fredag 7 januari 2011
Back home again
Återigen hemma innanför Sveriges imperiella gränser, befinner mig i provinsen Skåne efter att igår kväll ha landat i den autonoma kolonin Danmarks huvudstad.
Ska iväg på kalas med min kusin och hans familj. Söndag är det åter dags att fara tillbaka till hemmet i Linköping Norra.
/F
måndag 3 januari 2011
London calling
Och det är snart dags att ge sig av, tre nätter i Metropolis innan det blir hemfärd igen.
/F
söndag 2 januari 2011
Söndag i Skåne
Kom fram välbehållen igår till den pittoreska staden Höör, som ligger väldigt centralt i Skåne. Blev lite fotboll, lite mat och ett par öl med kusin. Trevligt sällskap, trevlig kväll kort och koncist uttryckt. Imorgon kväll bär det av till London med kusin och hans son, ska se Arsenal piska skiten ur Man C.
Nu ska jag återgå till Chelsea - Aston Villa på tv.
/F
Nu ska jag återgå till Chelsea - Aston Villa på tv.
/F
lördag 1 januari 2011
Året som gått...
Det måste vara den mest vanliga rubriken på ett blogginlägg under dessa dagar. Hur som helst, vad har då jag gjort det senaste året? Förmodligen är det som kommer högintressant läsning för väldigt många, detta skrevs med en ironisk min. Ska inte tråka ut er med alltför mycket historier om vad som skett och gjorts, men några anekdoter får ni allt stå ut med.
Det här var året när jag, enligt mina vänner, passerade gränsen för "gubbe". Jag själv försöker hävda att jag fortfarande är 23 år, men jag får allt svårare att lura mig själv på den punkten. Jag får ta tjuren vid hornen och erkänna att jag faktiskt fyllt 30, there I said it! Min paranoida självbild gjorde det omöjligt för mig att stanna hemma under min bemärkelsedag, därav flykten 2010 som i februari gick till London. Några av mina vänner, bekanta och andra har frågat varför jag inte ville vara hemma när jag fyllde år, men det har har varit året när jag bestämt mig för att gå min egen väg och leva ut min tro. Därför ansåg jag det meningslöst att spendera en tisdag hemma med en massa gratulationer från bekanta, obekanta, önskade och oönskade. Det var en helt vanlig tisdag, vad är det att fira liksom?
Våren kom strax därefter, men inte med vårkänslor och kärlek, utan istället med att en av mina bättre vänner valde att lämna regionen. Det lämnade ett tomrum som är stort ännu, ännu större blev det på grund av hur det hela gick till. Det var på något sätt fel person som fick lämna in där. Inget ont som inte för något gott med sig dock, jag fick en ny radarpartner att träna tillsammans med och vi drog ett otal repor runt vrinneviskogen mycket förnämliga löparspår under både vår och sommar.
Sommaren gjorde därefter entré, med en mycket trevlig juniresa till Skåne där jag spenderade en helg hos min kusin. Även om min kusin var tvungen att åka iväg på jobb så var det en mycket trevlig helg. I övrig bestod sommaren av jobb då jag valt att lägga min semester sent, men en helg stod ut bland andra under sommaren. Jag besökte Skara för att bevittna mitt livs första travtävling live, och ja jag skulle ljuga om jag påstod att jag gjorde resan för att titta på hästar springa ikapp. En mycket trevlig helg där jag träffade en mycket trevlig tjej som gav mig hoppet tillbaka under ett par månader. Sedan kom min semester där det blev träning första veckan inför domarkursen som gick bra. Sedan åkte jag till Jonsered och hälsade på M i en veckas tid, innan jag for hemåt för att återgå till arbetet.
Höstens intåg innebar som alla andra år att fritiden blir fylld av ishockey, och gör det hart när omöjligt att göra något annat i livet. Något som också gjorde att förhållandet med M tog slut. Givetvis tråkigt scenario, men bara att knyta näven och komma igen. En ny vinter kom därefter i antågande och mitt sätt att leva ut min tro fick en ny bild på julafton. Jag spenderade 90 minuter med att fira jul aktivt, gjorde också en dryg timme åkandes till och från det hela. Lite mat, lite hej och sedan åka hem igen. Återigen en av dessa dagar jag har svårt att förstå vitsen med.
Nu är ju då året slut, jag firade nyår lite på samma sätt som jag firar andra specialdagar. Hemma i min soffa i ett ett försök att undvika själva grejen, men junior-vm i hockey är inget dumt sätt att fördriva en kväll på sådär, allra helt inte med tanke på utgången av matchen heller.
Som sagt en spaltad genomgång av mitt år, kanske har missat något, men jag vill inte tråka ihjäl er med för mycket detaljer.
Har ni frågor så skrik till
/F
Det här var året när jag, enligt mina vänner, passerade gränsen för "gubbe". Jag själv försöker hävda att jag fortfarande är 23 år, men jag får allt svårare att lura mig själv på den punkten. Jag får ta tjuren vid hornen och erkänna att jag faktiskt fyllt 30, there I said it! Min paranoida självbild gjorde det omöjligt för mig att stanna hemma under min bemärkelsedag, därav flykten 2010 som i februari gick till London. Några av mina vänner, bekanta och andra har frågat varför jag inte ville vara hemma när jag fyllde år, men det har har varit året när jag bestämt mig för att gå min egen väg och leva ut min tro. Därför ansåg jag det meningslöst att spendera en tisdag hemma med en massa gratulationer från bekanta, obekanta, önskade och oönskade. Det var en helt vanlig tisdag, vad är det att fira liksom?
Våren kom strax därefter, men inte med vårkänslor och kärlek, utan istället med att en av mina bättre vänner valde att lämna regionen. Det lämnade ett tomrum som är stort ännu, ännu större blev det på grund av hur det hela gick till. Det var på något sätt fel person som fick lämna in där. Inget ont som inte för något gott med sig dock, jag fick en ny radarpartner att träna tillsammans med och vi drog ett otal repor runt vrinneviskogen mycket förnämliga löparspår under både vår och sommar.
Sommaren gjorde därefter entré, med en mycket trevlig juniresa till Skåne där jag spenderade en helg hos min kusin. Även om min kusin var tvungen att åka iväg på jobb så var det en mycket trevlig helg. I övrig bestod sommaren av jobb då jag valt att lägga min semester sent, men en helg stod ut bland andra under sommaren. Jag besökte Skara för att bevittna mitt livs första travtävling live, och ja jag skulle ljuga om jag påstod att jag gjorde resan för att titta på hästar springa ikapp. En mycket trevlig helg där jag träffade en mycket trevlig tjej som gav mig hoppet tillbaka under ett par månader. Sedan kom min semester där det blev träning första veckan inför domarkursen som gick bra. Sedan åkte jag till Jonsered och hälsade på M i en veckas tid, innan jag for hemåt för att återgå till arbetet.
Höstens intåg innebar som alla andra år att fritiden blir fylld av ishockey, och gör det hart när omöjligt att göra något annat i livet. Något som också gjorde att förhållandet med M tog slut. Givetvis tråkigt scenario, men bara att knyta näven och komma igen. En ny vinter kom därefter i antågande och mitt sätt att leva ut min tro fick en ny bild på julafton. Jag spenderade 90 minuter med att fira jul aktivt, gjorde också en dryg timme åkandes till och från det hela. Lite mat, lite hej och sedan åka hem igen. Återigen en av dessa dagar jag har svårt att förstå vitsen med.
Nu är ju då året slut, jag firade nyår lite på samma sätt som jag firar andra specialdagar. Hemma i min soffa i ett ett försök att undvika själva grejen, men junior-vm i hockey är inget dumt sätt att fördriva en kväll på sådär, allra helt inte med tanke på utgången av matchen heller.
Som sagt en spaltad genomgång av mitt år, kanske har missat något, men jag vill inte tråka ihjäl er med för mycket detaljer.
Har ni frågor så skrik till
/F
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)