Well hello there, my trustful friend.....

Det har hänt igen, nej jag har inte slagit TNE och heller inte förödmjukat honom offentligt. Däremot är det dags för vårsäsongens förkylning. Det är liksom lika givet som övriga tecken på att sommaren är nära, deklarationen ska ordnas, semesterlistan fylls i, radioetern fylls av hemska sommarhits. Och som vanligt när män är förkylda gäller att det ÄR synd om oss. Även om tant C förmodligen kommer protestera mot detta.

Detta innebär att jag inte har gjort ett någe under helgen. Bara slappat, sovit och sett på TV. Jag är alldeles för rastlös för en sådan helg dock, man kanske skulle skaffa ett helgjobb? Vad tror vi om det?

För övrigt anser jag att TNE är sommarens värsta sommarplåga.

/F

När tankarna snurrar och man inte vet varken ut eller in

Just nu är jag i en fas, jag vet varken ut eller in, upp eller ner. Alla timmar man lagt ner, alla pengar man investerat, alla vänner man försakat, de tjejer som fått stryka på foten till fördel för mitt. För ett enträget kämpande som tills nyligen kändes meningsfullt, lovande och givande!

Just nu vet jag inte längre om det är värt att slita för det hela, det hjälper inte att göra ett bra jobb ibland.

Tisdagar är ingen hit.....

Frågan  är egentligen vem som uppfann tisdagar, inte att namnet på dagen är tisdag utan snarare att det är andra dagen på arbetsveckan! Det är klart den sämsta dagen i arbetsveckan, inte för att det innebär några speciella arbetsuppgifter, men för att den är tung.

Som vanligt har allas eran Freddi en teori, som jag med glädje delar med mig av. Måndagen, som inte heller är en bra dag - dock bättre en tisdagen, går på ren och skär vilja. Alternativt så går den av bara farten utan att man fattar något, allra helst för de mindre begåvade i samhället - läs TNE. Man kör helt enkelt på för att man måste och vips så är måndagen slut. Kroppen har inte förstått att det är arbetsvecka ännu och följer helt enkelt hjärnans kommando.

Tisdagar är värre, då har nämligen både kropp och knopp förstått att det är jobbvecka, till och med den onde TNE börjar här inse faktum och det är inte illa. Man kämpar och gäspar sig fördärvad genom hela tisdagen som aldrig riktigt vill ta slut. Härifrån och framåt är det nedförsbacke mot den underbara helgen igen.

Efter mitt senaste inlägg fick jag mottaga mycket arga hot per telefon, men det rör sig dock om en ovilja att inse sanningen! Freddie levererar sanningen, även om den svider ibland =)

För övrigt anser jag att TNE bör förgöras....

/F

By the way....

Så fick jag inte vara med på hotmail längre, så jag har fått lägga upp en ny msn. Vill du vara med där så skriv din adress i en kommentar....

Måndag igen...

Jag ska inte raljera nämnvärt kring det där med andelen måndagar i livet, men visst är det mer vanligt förekommande med måndagar? Maj månads första måndag fick se hagel komma ner från skyn, som om vi inte hade fått tillräckligt med vitt detta år liksom? Eftersom vi nått den femte månaden har också Valborg passerat, detta amatörernas afton! Orka festa en valborg, det är till för barnrumpor och avskrap. Vi som vågar gå mot strömmen och köra vår egen grej står emot dessa fåniga frestelser som viftar framför oss.

Nej själv sprang jag en dryg mil i lördags innan jag grillade med Tant C, och ja det är en tant av rang! Ruskigt gammal är hon den kvinnan, men trevlig, rolig och pratglad. En lagom lugn och skön afton med lite mat och skratt. Ikväll blir det en runda i löparspåret, men först ska "Fjant" besökas och serveras mat. Denna lilla oförskämda fyrbenta madame.

Nu åter till spisen för lite matlagning! För övrigt anser jag att TNE bör sättas i en gammal unken fängelsehåla och tvingas leva på vatten och bröd...

/F

Dags ikväll igen...

Ikväll blir det återigen ett löppass, har varit duktig och gått innan jobbet två dagar nu, man känner sig fräschare i kroppen på något sätt. Innan löpningen blir det att kolla lya!

Tigerrandig hjältesaga...

Under avdelningen udda rubriker tävlar jag idag med ett djuriskt tema. Som de nyfikna djur ni är, funderar ni ju alla på vad som föranleder denna rubrik, och som den ledstjärna jag är vill jag givetvis utveckla detta för er. Under den senaste tiden har jag latat mig, njutit av livets goda och helt enkelt skapat en liten större mage än vanligt. Alla ni som har en liten pluffsigare mage vet vad som händer när man sätter sig ner, för er andra kan jag meddela attdet bildas små veck på magen.Detta fenomen drabbar min mage för tillfället och de senaste dagarnas ledighet har lett till att jag fått tid att sitta på balkongen och läsa. Vad har nu dessa två saker med varandra att göra undrar ni? Jo solen ligger på mot min balkong vilken bränner min hud en aning, detta leder till att när herr Ö sedan reser sig upp är hans mage randig. Inte sådär coolt tigerrandig dock, utan det skiftar mellan grisrosa och kritvitt. Vissa människor ska nog helt enkelt inte vistas i solen...

Nu dags att ladda för dagens löprunda.

/F

The struggle within

There's a war going on right here, no Sweden is not in a war, inside my head there's a full scaled war going on. Everyday now is a struggle against the demons that wants to hurt me, that wants me dead. I don't now if I will make it through this alive. If I would have been a religious man I would have asked god to assist me, but I'm not religious though, the only one who can help me get through this is me.

Don't judge me, don't hate me, but I will have to act different for a while.

/F

Help, I need somebody

Not just anybody I need it quick, I need it bad. Can't someone get me out? Can't someone end this for me?

Goodnight
/F

Once again it's friday...

Och här står jag i vanlig ordning, i köket och fixar mig lite mat. Dålig på att skriva för närvarande, men det skiter väl ni i? Mycket som händer i livet för närvarande, ska på jobbintervju på tisdag återkommer med mer detaljer om det blir något med det hela.

Tills vidare, hej!

/F

Att lyssna på egen musik eller inte....

Det är ju frågan när man besöker gymet, där undertecknad igår gjorde ett gästspel i ett försök att inleda försäsongsträningen. Inte nog med att jag fick träningsvärk, en illasinnad förkylning hälsade på också. Nu var det ju inte så mycket det jag tänkte behandla i detta inlägg, utan istället fenomenet med egen musik på gymet. Det är ju en och annan som har hörlurar och ipod med musik på gymet.

Då är frågan ska man använda sig av Ipod under sitt gympass? Som insnöad tekniker vill jag ju gärna säga att det inte är lämpligt med hörlurar då man riskerar att inte höra ett eventuellt utrymningslarm, men man borde dock se andra som frenetiskt springer mot dörrar i panik.

Fördelar är väl då att man kan välja sin egen musik att förgylla passet med. Sedan har jag upptäckt en till väldigt bra fördel, nämligen att man slipper höra andra människor prata. Jag satt igår i en maskin och körde, när det i/vid maskinen bredvid min satt två grabbar i 18-årsåldern. Den ena av dem tränade i jeans, bara det borde få folk att reagera litegrann. Deras klädval till trots hade de en lång diskussion gällande allehanda ämnen i unga pojkars liv. Det var öl, fester, brudar och musik, och nivån på samtalet gjorde att jag allvarligt talat funderade på att slå ihjäl dem alternativt ringa sociala myndigheter. Maken till puckad konversation har jag aldrig varit med om, och då har jag ändå druckit sprit tillsammans med T.N.E vilket säger ganska mycket.

För övrigt anser jag att nämnda T.N.E. bör sättas i kätting och utsättas för skendränkning.

/F

Anrell har rätt i en sak iallafall...

Skid-vm är slut, lite vemodigt faktiskt. Jag låg hemma med en sjukskrivning under sista veckan och kunde bevittna rätt mycket av tävlingarna på TV. Det slog mig tidigt vilken folkfest det var där borta i Norge, hur många människor som helst utefter skidspåren. En skidfest utan dess like, som tyvärr nu alltså är slut.

Aftonbladets Lasse Anrell, skriver idag en krönika om att skid-vm alltid borde gå i Oslo. Jag är nästan beredd att hålla med honom, ett sånt intresse är svårt att få någon annanstans tror jag. Sedan ska kanske internationella skidförbundet, som använder den mycket barnsligt roliga förkortningen FIS, syfta till att sprida detta skidintresse till övriga världen.

Skulle kanske vara en idé att låta Oslo arrangera VM oftare än andra städer i världen, för att ge åkarna denna fantastiska stämning ofta, för att ge de andra arrangörerna blodad tand, för att ge skidentusiaster i övriga världen en hint om hur det ska gå till. Jag är helt klart för att Oslo arrangera VM ofta, det var en fantastisk syn att se dessa jublande norrmän längs spåren.

/F

Länkar: AB, AB, Expressen, Expressen, SvD

Grattis Norge, grattis Northug...

Namnet Petter Northug väcker känslor i Sverige för närvarande, många anser att han är en gris, andra och kanske samma personer anser att han är osportslig och några synpunkter har varit att han bara glider med. Typiskt Sverige, typiskt den här bittra jantelagen som ska gälla i vårt land.

Northugs målgång i stafetten väckte känslor och många ansåg att han är ett svin, men vänd på steken. Vi svenskar har en fotbollsstjärna som inte alltid visar en ödmjuk sida och inte alltid är den perfekte gentlemannen. Varför hyllar vi Zlatan och sågar Northug? Jag tror det beror på att vi helt enkelt inte har en löpare som kan besegra Northug just nu. Det var lite småroligt av honom tycker jag, allra helst eftersom svenska medier gått rätt hårt åt honom, åtminstone Lasse Anrell.

Femmilen var rätt väntat att Northug skulle vinna. Tävlingsformen passar honom perfekt, han kan ligga bakom och bevaka fram till slutet när han slår till. Varför ska vi missgynna honom den segern? Så länge det är masstarter  som gäller kan man lägga upp sin strategi på det här sättet. Ska man slå Northug i den här tävlingsformen måste man tyvärr köra en lagvariant där en åkare sticker iväg och tre andra lägger sig som bromskloss framför de andra åkarna! Det fungerar inte med halvhjärtade försök som vi fick se idag, det krävs något extra i ett VM. Sedan kan självklart diskutera om tävlingsformen är den rätta, men det är en annan fråga. I den frågan anser jag att det bör vara individuell start och en lång slinga utan en massa varvningar. Det är dock TV som styr mycket i dagens idrott och skidåkningen är inget undantag.

I en tid när skidskytte börjar skönja framgångar som tv-sport, är det kanske en nödvändighet att ha ett flertal varvningar i stadion och ett moment där tur och skicklighet kan göra ett par sekunder. Det handlar då om skidbyten som svenskar verkar ha väldigt svårt för jämfört med andra nationers åkare. Tyvärr för oss svenskar räcker inte våra åkare till mot Northug som är för bra och tydligen alldeles för kaxig för oss.

/F

Medier: AB, AB, AB, AB, Expressen, Expressen, Expressen, Expressen, Expressen, DN, SvD

3 juli kan bli det coolaste datumet i år...

Förstå när man sitter hemma och tycker synd om sig själv, när helt plötsligt telefonen plingar till. Gissa om leendet på mina läppar drog sig upp mot öronen i en svindlande takt. Metallica kommer till Sverige. Inte nog med det, det tar med sig övriga gänget i "big four". För er som saknar kunnande om musik, alternativt kunnande över huvudet taget är de övriga banden Anthrax, Slayer och Megadeth. Detta är något som nästan måste ses, eller hur? Hur som helst kliver dessa band upp på scen 3 juli i år, vart? Ullevi, i Göteborg om någon missat det.

Biljetter släpps 7 mars.

/F

Tidningarna: AB, Expressen, SvD

Ibland spricker Fredwursts stenhårda fasad upp i ett litet leende...

Tro dock inte att det händer alldeles för ofta. Vi stenhårda actionhjältar ler sällan, vi grymtar lite innan vi fortsätter vår färd mot nästa person som behöver vår hjälp. Däremot hittade jag på "TV-bloggen" nedanstående filmklipp som måste klassificeras som årets "burn".

Det handlar till en början om Englands skipper Andrew Strauss, då pratar vi den nobla dock oförståeliga sporten Cricket. Strauss håller upp en väldigt liten urna, något som den manliga reportern kommenterar med att han inte förstår hur nåt så litet kan vara så imponerande. Jag tror inte han räknade med sin kollegas snabba replik, och en måste ses, det går inte att återberätta den med rättvisa. Se det, le och njut.

/F

I do Apologize

I might owe everybody an explanation, maybe even an apology. Okay not everybody, just those who have been in my contact-list at hotmail. There has been loads of mail from my adress to all contacts, which is to be considered as spam. I'm very sorry for all this, and I want you to know that I'm working on that problem as I write these words.

/F

Lill-lördag

Mina harhjärtade vänner, fiender, kamrater, prao-elever och praktikanter. Jag har för vana att skämma bort er med depressiva och meningslösa texter, men ikväll vill jag ändra på det. Det här är bara en meningslös text. Jag har träffat min gamla vän Hanna ikväll på lite mat. Tyvärr ingen alkohol på grund av min brain-shake. Nu sömn

Konsten att döda tid...

Konsten att döda tid i en främmande stad, utan att kunna dricka pilsner, är inte alls av den lättare arten. Åtminstone inte när man har en omskakad skalle som troligtvis inte klarar av en biofilm eller fotboll på en pub. Dessa rastlöshetens tillfällen gör verkligen ingen nytta för ett psyke svagt som lättöl. Morbiditetens tankar kretsar runt i mitt huvud, likt gamar över en död zebra på Afrikas savanner. Tankar som förmodligen skulle knäcka de flesta människor, tankar som förmodligen skulle knäckt mig för tio år sedan. Nu är det snarare vardag att dessa idéer kommer på oönskat besök, likt det hemska besöket av en gammal flickvän du förträngt namnet på och inte ångrar det en sekund.

Under en filt...

Dock inte i Madrid, men väl Göteborg. Där ligger en Freddie, inte så mycket på glid och inte heller med en massa sorg.

Jag skriver detta mest därför att, inte locka fram ett skratt utan se till TNE får fnatt!

Godnatt

Släpp taget någon gång då

Man vill bara slå sig fri och skrika: "Låt mig vara ifred, försvinn", men det biter inte på det. Nästa flyktförsök blir att springa, man springer för allt vad sina ben är värda, man springer så att Usain Bolt skulle se långsam ut, men man blir inte av med den. Då försöker du gömma dig, bakom varenda tänkbar sten, träd, buske, ursäkt, men det hittar dig varje gång oavsett. Dränka problem fungerar alltid, men de jävlarna har flytväst, livbåt, flytförmåga och det hånar dig bara mer för varje misslyckat försök. För var gång du försöker bli kvitt spöket, kommer det tillbaka med kraftigare tag. Hur gör man för att komma undan från något som alltid hittar dig, hinner ifatt dig, övervinner din list? Det går inte, hur du än gör står det där, hånandes, leende, motbjudande. När man kommer ner till att det handlar om två alternativ börjar det se allt annat än ljust ut, men hur gör man för att tända lampan? De som vet, de är lyckliga de.

När man verkligen bara vill, borde man inte då?

Stundtals känner man ett sug, ett sug som bara växer sig större och större, ett sug som inte vill försvinna. Jag sitter i en lustig sits där jag inser hur fel det vore att falla för trycket, hur illa det skulle skada mig om jag lät känslorna ta överhanden. Undrar om någon som inte varit i samma sits kan förstå hur starkt suget är, hur gärna man vill, hur skadligt det faktiskt är.

Snart är det dock dags att släppa tyglarna och låta känslorna styra, när den dagen kommer hoppas jag att ni mina vänner håller er ur vägen. Den dagen kommer det vara jobbigt, tungt, ansträngande att vara i min närhet. Den dagen kommer murarna rämna, vulkanerna ryta, kanonerna dundra. Den dagen är undergången här, alla problem kommer vara nedbantade till ett enda kortsiktigt, daglig överlevnad.

Jag ska försöka slåss mot känslan så länge jag orkar, men ibland undrar om det inte bara är att fördröja processen.

/F

Ibland snappas en del upp som inte var riktigt meningen

Hade lite fika hemma hos mig idag, min kusin med familj ville se hur jag bodde eftersom jag flyttade hit nyligen (1½ år sedan). Mina päron kom förbi de också, med sig hade päronen en ny dammsugare. Anledningen till det? Jo jag skrev en statusrad på facebook häromdagen där jag jämförde min gamla dammsugare med en brakskit. Båda låter mycket och är lite lätt skrattretande, men det ger dålig effekt i längden.

Tanken från min sida var ju trots allt bara ett EMO-inlägg som skulle roa, men nu fick jag en ny dammsugare istället.

Min kusin med familj gav mig en fyndig liten grej, ett kylskåp som drivs via datorns USB. Då kan du hämta två öl i kylen, dricka den ena och ha den andra på kylning och slipper gå till kylskåpet lika ofta! Jag gillar tanken och uppskattar presenten, som dock måste kategoriseras som i-landsprodukt.

Nu är det matlagning som gäller,

F U man

/F

Förstånd!!

I min resa genom historiens händelser, där jag gräver ner mig i en händelse eller ett begrepp och reder ut bakgrunden till dessa, med en viss revisionistisk syn dock, har jag kommit till ordet förstånd. Detta ord, detta begrepp som kvinnor inte påstås kunna ha. Jag ska i min text förklara bakgrunden till ordet och visa varför kvinnor inte har haft eller kommer kunna ha förstånd. Nu efter mitt första stycke, som förmodligen innehöll en av världens längsta meningar, till saken.

Det hela började i slutet på 1500-talet när Sigismund var kung över Sverige. Kungen själv hade inget med skapandet av ordet att göra, men för att ge en målande bild av vilken tidsepok det handlar om var den första meningen i det här stycket nödvändigt.

Under den här tiden fanns det en dekadens i Sverige, en sexuell frigjordhet man inte gärna talade om då. Ärligt talat är det inte många som nämner den nu heller, för det skulle kunna ställa till problem i släktforskningsarkiven med alla utomäktenskapliga relationer på den tiden. Hur som helst fanns det en herre som opererade i Stockholms undre värld, hans namn var Matteus Swingerius, som arrangerade träffar för människor som ville träffa andra likasinnade sexmissbrukare. Faktum är att dagens Swingersklubbar fått sitt namn efter Swingerius, och hans arrangemang kan också räknas som de första swingersklubbarna i världen.

På Swingerius tillställningar gick det till som så att män och kvinnor gick in varsitt omklädningsrum, lite som på dagens badhus. Där gjorde man sig färdig för den kommande orgien, man tvättade sig och såg till att lukta lite respektabelt. På männens avdelning fanns det en stark förväntan inför det som komma skulle och männens könsorgan blodfylldes ofta redan inne i omklädningsrummet. Någon fyndig ordvitsare, det sägs att han var från Göteborg, tyckte att det var skoj att man fick stånd före själva orgien. Han myntade därmed begreppet för-stånd som sedan i folkmun blev förstånd.

Sedermera har det blivit ett ord som betecknar någon form av intelligens, hur det blev så är inte riktigt lika klart. Man tror dock att det har att göra med starka kvinnorörelser, troligen under Drottning Kristinas tid som regent. Dessa kvinnor ansåg att männen ofta tänkte med sina kön och skämtade gärna om att männens intelligens försvann när deras förstånd tog vid. Detta skämtsamma begrepp blev sedan vedertaget och har utvecklats till dagens "att tappa förståndet" som alltså från början var när män blev kåta och tappade fattningen.

Ska vi alltså se det rent historiskt sett är det alltså rent omöjligt för kvinnor att besitta någon som helst form av förstånd. Något män har propagerat för i alla tider, allt medan feministiska grupper upprört har hävdat motsatsen. Allt i tron att förstånd har varit synonymt med intelligens, vilket inte är fallet. Det har alltså varit en förväxling av begrepp som lett fram till dessa diskussioner.

Jag hoppas att ni alla har lärt något av denna lilla lektion i etymologi. Själv ska jag nu gå och läsa Fredrik den förstes toalettdagbok.

/Fredwurst

Don't really give a fuck

Sometimes you start thinking about your situation, your friends and your family. Those thought never leads to positive thoughts, because what you really find out is that you are on your own as usual. Doesn't matter how many friends that tells you that you're important. In the end, the only thing that really matters is your family! Your family is there by blood, somehow they just never seem to let you down, the rest of you doesn't really seem to do that!

You don't want to read this, so I'll just call it the night!

F U

/F

Anonymitetens dagar...

Jag fick nog i lördags, det hade varit på gång ganska länge inom mig, men nu var det dags på något sätt. Önskar att jag kunde sätta fingret på en situation som utlöst det hela, men jag tror inte det går riktigt. Jag fattade dock ett beslut att lämna Facebook som användare, troligtvis inte för gott, men åtminstone för en stund. Inte många som saknat mig som det verkar. Ett fåtal har hojtat till och undrat vart jag tagit vägen, jag vill ge er ett svar.

Jag har fattat beslutet att leva mitt liv på min kant så gott jag kan! De som önskar dela livet med mig är välkomna, men jag tänker inte lägga energi på relationer längre. De som vill umgås med mig får helt enkelt göra det på mina villkor, utifrån mina premisser. Ni som inte vill ha med mig att göra, ska helt enkelt slippa mig, ni som vill vara med får helt enkelt se till att ta kontakt!

Till de som inte vill vara med säger jag bara: Adjö, trevligt att råkas.

/F